Herren går själv framför dig och han ska vara med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd eller förfärad.
5 Mosebok 31:8
Ett nytt år kan kännas som en nystart och något spännande eftersom vi inte riktigt vet vad som väntar. Men det kan också vara precis tvärtom, att ovissheten inför framtiden skapar modlöshet och rädsla. För Guds barn är det då en fantastiskt trygghet att veta att vi inte behöver vara rädda eftersom Gud går före oss, ständigt är med oss och aldrig överger oss.
Israels folk står på gränsen till det utlovade landet. De hade blivit mirakulöst befriade från Egyptens slaveri och sedan vandrat i öknen i 40 år under Moses ledning. Han har nu förklarat att han inte kommer att leda dom in i landet utan snart kommer att dö. Men att Herren utsett hans efterträdare i en ny ledare, Josua. Mose kallar sedan till sig Josua och inför hela folket förmedlar han ett budskap från Gud till honom, där orden i inledningen är en del av detta budskap. Orden till Josua är mer eller mindre identiska med det folket fått höra innan i kapitel 31. Gud upprepar dessutom liknande ord till Josua även efter Mose död (se Josua 1:5–9).
Josua kände sig säkerligen osäker och rädd, att han stod inför en övermäktig uppgift som han omöjligen skulle klara av. Med all rätt ska sägas eftersom där på gränsen till landet var det väldigt mycket som var ovisst, och varken Josua eller folket kunde i egen kraft klara av den uppgift de stod inför. Trots det uppmanar Gud både folket och Josua att vara starka och frimodiga, att inte vara rädda eller förskräckta. Orsaken finner vi i att Herren själv ska vara med dem och gå framför dem (v. 3, 6, 8), han ska vinna segern åt dem (v. 3–5), och oavsett omständigheter kommer han inte att lämna dom eller överge dom (v. 6, 8). Varken Josua eller folket fick hela förklaringen av hur allt detta skulle gå till. Men de fick vad de behövde, förvissningen om att Gud ständigt skulle vara med dem, aldrig överge dem och vinna segern åt dem. Och att deras uppgift inte var att veta allt utan att i allt lita på Gud och lyda hans ord.
Många människor idag känner rädsla och oro inför en oviss framtid. Med all rätt ska sägas, för om våra liv hänger på vår egen förmåga och kraft är det en oerhört bräcklig grund att stå på. Vägen till att bli stark och frimodig går inte genom egen styrka utan tvärtom genom omvändelse och tro på Jesus Kristus. Som profeten Jesaja skriver: “Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta. Genom stillhet och tillit blir ni starka” (Jes 30:15). I Jesu död och uppståndelse har vi det tydligaste beviset på att Gud gått före oss (hela vägen in i döden och tagit vårt straff), att han är med oss och att han aldrig överger oss (se Rom 8:31–39).
Du och jag vet inte vad som väntar oss det här nya året. Vi vet inte vad som väntar oss imorgon eller ens om en minut. Befrielse och trösten som Guds barn är att vi inte behöver veta allt detta eftersom Gud gör det. Den morgondag som för oss kan vara oviss, är inte oviss för honom. Oavsett omständigheter har Gud allt i sin hand och har fullkomlig kontroll. Trösten är inte att allt kommer bli som vi vill eller att det kommer gå enkelt och vara problemfritt. Nej, trösten är att som Guds barn vet vi att Gud går före oss genom allt, är ständigt med oss och aldrig överger oss. Vi får inte kraft för morgondagen redan idag, utan vi får ta emot kraften för varje stund i förtröstan på Jesus Kristus. Han som redan vunnit segern åt oss och lovat att genom allt leda oss hem till Gud.