Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
Romarbrevet 5:8
Om några veckor knackar en rödklädd figur på fönster och dörrar samtidigt som han säger sitt: ”Ho, Ho, Ho. Finns det några snälla barn?”. Som barn har nog många av oss känt en viss vånda inför svaret på den frågan: ”Har jag verkligen varit tillräckligt snäll för att få julklappar?” Och säkert har några av er föräldrar använt detta som ett hot mot era barn: ”Om du inte sköter dig får du inga julklappar av tomten!”. Tomten tillskrivs ju mer eller mindre gudomliga egenskaper. Han är både allseende och allvetande, han ser och vet exakt vad vi gör och därför måste vi vara snälla annars får vi inga julklappar. Hans budskap är tydligt: ”Du måste göra dig förtjänt av gåvan annars får du ingen.” Det är i faktiskt mening inte en gåva utan en lön. En gåva ges nämligen oavsett om personen förtjänat den eller inte medan en lön måste förtjänas. Vi ska vara oerhört tacksamma att Bibelns Gud — som är både allseende och allvetande — är totalt annorlunda än tomten. Inte bara för att Gud faktiskt existerar medan tomten är påhittad, utan även för att han kommer med ett totalt annorlunda budskap än tomten. Hans budskap är verkligt goda och befriande nyheter för alla som insett att de inte är några snälla barn.
De flesta människorna tänker däremot att Gud faktiskt liknar tomten, att du måste förtjäna hans kärlek och frälsning genom godhet och goda gärningar. De flesta tänker att den kristna tron är för de snälla och skötsamma människorna. De som redan har ordning på sina liv och som uppnått en tillräcklig godhet för att Gud ska kunna välkomna dem in i sitt rike. Men Bibelns budskap — det som julen handlar om — berättar om det rakt motsatta. Gud skänker oss den största och dyrbaraste gåvan någonsin — Sin ende Älskade Son Jesus Kristus — medan vi ännu var syndare. När människan inte kunde nå upp till Gud, steg Gud ner och blev en människa i Jesus. Han blir ett litet barn, en tjänare, som söker upp de förlorade, och som går hela vägen till döden på korset. Han bär människans synd och straff fullt ut och genom sin uppståndelse från de döda besegrar han synden, döden och djävulen, för att skänka frälsning och liv till en förlorad mänsklighet. Allt detta gör Gud för oss medan vi ännu var syndare. Alltså, när vi fortfarande var helt oförtjänta av Guds kärlek och frälsning. När vi fortfarande var i uppror mot honom och egentligen förtjänade att dömas för vår synd.
Sann kristendom handlar aldrig om vad du och jag kan göra för Gud, för att förtjäna frälsningen. Nej, sann kristendom handlar istället om vad Gud redan har gjort för oss genom Jesus Kristus. Den frälsning som Jesus fullbordar på korset ges inte till de skötsamma och snälla, för sanningen är att ingen av oss hamnar i den kategorin, inte ens i närheten. Om det vore på grund av vår godhet skulle vi vara hopplöst förlorade. Och så länge vi tror att det beror på vår godhet, lever vi under slaveriets ok (Gal 4:8–9). Nej, Gud ger aldrig frälsning som en lön till människan utan enbart som en gåva av nåd, till den som genom tro och omvändelse tar emot den.
När Gud knackar på vårt hjärtas dörr gör han det aldrig med orden: ”Finns det några snälla barn?”. Utan istället med orden: ”Finns det någon syndare som insett sitt eget hopplösa tillstånd och vill vända om från sin synd och ta emot fullkomlig frälsning och överflödande nåd genom Jesus Kristus.”
Låt oss denna advents- och juletid stanna upp och be Gud om öppnade ögon inför det som är julens verkliga gåva. Låt oss be att Gud väcker våra hjärtan till tacksamhet och tillbedjan.
O helga natt, o helga stund för världen,
då Gudamänskan till jorden steg ned!
För att försona världens brott och synder,
för oss han dödens smärta led.
Och hoppets stråle går igenom världen,
och ljuset skimrar över land och hav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
Ty frälsar’n krossat våra tunga bojor.
Vår jord är fri, himlen öppen nu är
Uti din slav du ser en älskad broder,
och se, din ovän blir dig kär.
Från himlen bragte frälsaren oss friden,
för oss han nedsteg i sin stilla grav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.Adolphe Adam, Augustin Kock